Flötestrolling – En givande och spännande fiskemetod!

VARNING!
Är du begåvad med diverse bokstavskombinationer och tålamod som hos en åttaåring som just länsat smågodisskålen?
Då skall du sluta läsa nu!

Vad behöver jag då för utrustning till detta fisket? En farkost är nödvändigt, helst en båt.

Sedan är det egentligen inte så komplicerat – spö, lina och rulle efter tycke och smak.

Det som är viktigt tycker jag, är att flötet är av modell ”cigarr” med funktionen att linan träs igenom från toppen till botten på flötet.

Starka och vassa krokar av god kvalitet skall man alltid lägga lite krut på, bra sänken är kulbly med genomgående hål i att trä på linan. Ståltafs är bra om du vill satsa på gädda.

Ståltafs går bort
Själv fiskar jag gärna efter lite större abborre, och då går ståltafs fet bort. Fluoro­carbon heter lösningen då!
Tafsen görs på så vis att en krok fästs i munnen på betesfisken och en lite längre bak på den samma, dagg­mask och andra beten på samma sätt. Det gäller att få agnet att liksom simma långsamt framåt.

En balja med lite blandat bete, sen är det bara att sätta igång.

Försök att hitta en kant eller vass i närheten till ett lite bättre djup, eller en grynna, detta är platser som ofta brukar hålla fisk.

Fiskedjup
Kolla av djupet, och ställ in lagom fiskedjup.

Vad är då lagom fiskedjup? Det vet man ju aldrig i förväg, prova lite olika, men är du ute efter abborren så kan det löna sig att hålla sig lite närmare botten, medan gäddan verkar jaga lite överallt.

Sedan flyttar du dig långsamt, långsamt och åter långsamt längs den tänkta fiskesträckan och håller superkoll på ditt flöte.

Fiskar du med två spön eller fler så får du försöka hålla koll på båda så gott det går. Det är vid dessa tillfällen som man önskat att man varit Marty Feldman!

Nu är det väl inte alla som vet vem han var! Men troligtvis hade han haft full koll.

Men nog om det, jag brukar försöka att göra mothugg så fort jag ser att flötet dyker eller bromsas upp, och har du då en krok placerad en bit ner på betet så brukar det gå ganska bra att få fast bumlingarna.

Plötsligt händer det
Hellre att du tappar en och annan fisk, (det är ju oftast vid dessa tillfällen då dom lossnar som de blir som störst, så stora och tunga att inte ens ett par extra armar skulle räcka till) än att du får försöka ta ut krokarna bakvägen genom fiskarna.
Detta försvårar också avsevärt en återutsättning av dina fenprydda kompisar.

Skulle du nu mot förmodan inte fånga ett insjömonster när du kört din tänkta fiskesträcka – vänd, kör en gång till, för det är ju som det sägs, att plötsligt händer det!

Tålamod och åter tålamod är det som gäller, och det brukar löna sig.

En sak är säkert som korv­spad, trögt fiske är helt normalt fiske!

Så ta nu en stilla kväll, sätt dig i ekan, släpa några flöten sakta efter båten, kläm fast något smarrigt på kroken, fånga sedan dina drömmars abborre, eller en gädda stor som en indiankanot, fastställ en vikt och ta ett litet foto.

Sen anmäler du din fisk till Fiskeligan så får vi andra bli lite avundsjuka på dig, men även glädjas och imponeras av din fina fångst.

Mera böjda spön!
Tony