PUBLICERAD 2018-02-14 11:00

Vi tror inte på era visioner om storskolor!

Vi Sverigedemokrater ser inte bara skolan på kort sikt utan också på lång sikt. Vi tittar inte bara på det ekonomiska perspektivet utan även till elevernas behov. Vi ser stora faror med storskolor!

I en mindre skola är det lättare att uppfatta och upptäcka alla former av mobbning. Elever som inte syns kommer att försvinna helt i en storskola. Vi anser att de så kallade byskolorna (småskolorna) måste få finnas kvar.

Hur är det i verkligheten?
Det låter så bra när ni pratar om era storskolor men är de i verkligheten så bra, nej det är vi övertygade om att de inte är. Vår uppfattning är att det kommer vara svårare anställa nya lärare till de större skolorna, då det blir en sämre arbetsmiljö med en högre ljudnivå.
De elever som redan idag har problem i skolan, exempelvis psykisk mobbning kommer bli mer utsatta och lättare offer i större skolor.
Tyvärr är vi även övertygade att kriminaliteten i en storskola kommer att öka.
I en artikeln ”chocksiffror på Manhemsskolan” NSD (20160115) berättas om att 50 procent av eleverna i årskurs 9 på Manhemsskolan i Kalix inte uppnått gymnasiekompetens. De eleverna hade i tre år gått i en storskola. Vad säger detta om vad en storskola skapar för kvalité i undervisningen?
I USA går trenden åt motsatt håll än i Sverige. Där har man provat storskalighet och går i nuläget tillbaka till mindre skolor i syfte att återfå närhet och samhörighet.
Även i våra grannländer Norge och Finland är intresset för små skolor och glesbygdens skolfrågor mycket högre än i Sverige.
Om kommunen ska sträva efter att ge alla elever de bästa förutsättningarna för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling borde man värna om att behålla och snarare fortsätta att satsa på småskaligheten inom skolvärlden.
Genom att avveckla alla små skolor försämras förutsättningarna inte minst för de mest utsatta elevgrupperna – de yngsta och de svagaste eleverna.

Frånvaro och kostnader
Statistiken visar att elever på större skolor har högre grad av frånvaro och en större frekvens av avhopp.
I sju fall av 10 påvisas en mer positiv attityd bland lärare i mindre skolor (forskningen koncentrerad mot lägre årskurser), vilket indirekt påverkar såväl elevernas trivsel som skolresultat.
Vad gäller kostnaderna av små skolor vs stora skolor, är forskningsresultaten inte entydiga, det vill säga att det är fel att säga att större skolor per automatik är kostnadseffektivare än små.
Av fem studier som ingick i en forskning visade två att stora skolor är mera kostnadseffektiva, medan två påvisade det motsatta och den sista att den medelstora skolan har de bästa förutsättningarna att vara kostnadseffektiv.

Robert Stenkvist
Riksdagsledamot SD

Niclas Sunding
Gruppledare SD Ulricehamn

Patric Silfverklinga
Gruppledare SD Borås

Mattias Krantz
Gruppledare SD Mark

Daniel Persson
Gruppledare SD Bollebygd

Kommentera!


Alla kommentarer till den här artikeln granskas av Markbladets moderatorer innan de publiceras.
Sortera:

Janne
Underbara kommentarer från sandlådan. Hela budskapet går förlorat i socialistisk kränkthet samt "hat" mot SD. SD är här för att stanna och har förmodligen lika många mandat efter valet som de gamla stora partierna. 21 feb kl. 10:45
Tommy
Nu undrar jag lite grann hur det kan komma sig att 5 politiker från 5 olika valdistrikt tillsammans knåpar ihop en insändare till markbladet där en stor del av skrivelsen är kopierad rakt av från en artikel i norrbottenskuriren från januari 2016 och helt utan nå... läs mer 16 feb kl. 22:51
Stormarman
Bra spanat, Tommy! Det är precis såhär SD-”politiker” jobbar. Såhär har sverigedemokratiska kommunpolitiker betett sig förr, bl a när det gällt att prestera en egen budget. Klipp, klistra, sprid missnöje och falska förespeglingar! Tänk om man skulle begära av dem att faktiskt göra skäl för sitt arvode och knåpa ihop en egen ståndpunkt, en egen politik... 18 feb kl. 16:35
Tommy
Även den sista delen av insändaren är ren copy/Paste från följande sida: https://smedsby.hemochskola.fi/Site/Data/1087/Files/Sma skolor vs stora skolor.pdf 17 feb kl. 22:02
Paul
Ha-ha, detta blir ju bara bättre och bättre. 17 feb kl. 08:48
Anonym
För min del råkade jag mkt värre ut i småskolorna jag gick i (2st) min räddning blev en stor skola. Du är väldigt utsatt och ensam i liten skola om du blir mobbad om det vill sej illa. Väldigt få elever ger en utsatt mindre möjlighet att finna vänner utanför... läs mer 14 feb kl. 13:05
Paul
@Stillaman: Det blir ännu bättre, för man har inte ens brytt sig om att ta reda på hur många elever det går på denna "storskola" i Kalix (ca 450 elever). Jämför gärna med de skolor vi har här. 17 feb kl. 08:42
Stillaman
@Paul: Visst är det viktigt vad man "fyller" en skola med, men elevkvaliteten är väl som den är och elevunderlaget går inte att välja bort. Vad Lärarna beträffar är de ju en bristvara och på samma sätt får man ta de som finns, till dess en ny kår utbildats/återvänt. Visserligen är ju den numerära balansen lärare/elever ganska avgörande för både social miljö och studieresultat, men det har ju föga med enhetens yta/bestyckning att göra. Att skribenterna nämner US system beror sannolikt på att de använder ett exempel där man går från storskalighet till mindre lätthanterligare enheter - just pga att det fungerat dåligt. Även Finland och Norge nämns ju som exempel, och Finland, som ligger i världstopp har länge haft småskalighet som metod. Att stora administrativa ytor skulle fungera bättre än mindre, med kortare beslutsvägar, greppbar personalkultur, mm. är inte på något sätt empiriskt bevisat antingen det handlar om kontorslandskap, storstäder, nationer eller andra sociala landskap där relationer måste samsas för att åstadkomma resultat, arbetsmiljö och effektivitet. Med dubbelt så mycket "folk" brukar det bara bli dubbelt så många idioter att hålla koll på. 16 feb kl. 15:55
Paul
Det är ju som vanligt en massa politiskt svammel. Det absolut viktigaste är naturligtvis vad det är för klientel man fyller en skola med (lärare och elever) och vilken framtidsutsikt politikerna ger barnen. Att man sen ens nämner USAs skolsystem där varken skolmat eller evolutionen är en självklarhet. Och med 18 olika skolskjutningar BARA I ÅR är så verklighetsfrämmande så att man häpnar. 15 feb kl. 19:49

Det finns totalt 3 kommentar till artikeln.

Visa antal inlägg:

Här ansvarar du själv för vad du skriver.
Klicka här för att läsa Markbladets policy för artikelkommentarer.

Ditt namn


Kommentar


AnnonsMarkbladet
Senaste föreningsartiklar

Lav

Vi studerar lavar under våren
Någon som någon gång stannat... Läs mer

Inspirerande kurs hos Marks konstgrafiska verkstad

Under en färgstark helg blev 12 deltagare invigda i Gelliprintens hemligheter. Allt... Läs mer

Spök och tipspromenad i Ubbhult

Den 27:e oktober för 15:e året i rad arrangerades den populära Spök- och... Läs mer

HRFs Medlemsmöte

Hörselskadades förening i Mark har haft medlemsmöte i Skene församlingshem. Ordförande Roland... Läs mer

HRFs Årsmöte

Hörselskadades förening i Mark har haft årsmöte i Kinna... Läs mer

Senaste Artiklarna
Läsarartikel
Kommande föreningshändelser

Välj Rätt!

Här kan du ladda ner veckans lunchguide som hjälper dig att välja rätt!

Klicka här

Veckans mest kommenterade artiklar
Sök i tidningsarkivet
Sök i vårt arkiv, från år 2001 och framåt. Fyll i vecka och klicka på "Sök" för att se alla sidor en viss vecka. Klicka sedan på sidorna i sökresultatet för att läsa sidorna i PDF-format.

Aktuellt nummer läggs ut onsdagar ca. kl 11.00.




Välj år:
Vecka:

AnnonsFraktkedjan Väst
Magnussons Snickeriservice
Kinna Låsservice
Potatisbilarna AB
Takbyggarna i Kinna AB

Annonsmottagning:
Telefon växel: 0320 20 91 00
Postadress: Box 113, 511 21 Kinna
Besöksadress: Industrig 12, Skene
annons@markbladet.se

Expeditionstider:
Måndag-onsdag: 8-17
Torsdag: 8-16
Fredag: 9-15
Lunchstängt ons-fre 12-13

Redaktion:
Telefon: 0320 20 91 40
redaktion@markbladet.se

Markbladet digitaltryck:
Telefon: 0320 20 91 21
www.digitaltryckeri.nu

Prenumerationsärenden:
Telefon: 0320 20 91 00

Miss i utdelning:
distribution@markbladet.se

Swish-nummer:
123 339 85 00