Charlies kvällsnöje

Trots att vi precis varit ute på en kissrunda, sitter Charlie och spanar efter snygga tikar som kanske trippar förbi utanför på gården.

Publicerat i Tostaredsbloggen | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Stilleben från mitt hem

Just nu har jag fått pippi på pippin. Alltså fåglar. Det är något speciellt med dessa djur. Kanske är det friheten som lockar, vad vet jag. Den här vackra skålen med lock önskade jag att jag hade fyndat på loppis för en tia men nej, inte riktigt så i detta fall. Köpt en i vanlig affär. Allt som är turkost, sprucket och slitet är något som jag även fått pippi på. Står på vägghyllan ovanför tevepparaten.

Den mörkröda soffan i sammet fyndade jag däremot på Blocket för en spottstyver. Knappt använd Dux-soffa som jag förälskade mig i. Åh, vad jag älskar Blocket!

Jag fick en jättefin solros av kusinerna i fredags. Och jag vet att varje gång jag skaffar mig en växt så är det som att börja dejta en kille som kanske inte kommer vilja ha mig. Jag ger allt. Jag vattnar och vattnar, sjunger och klappar. Ibland får vi en riktigt lång relation, blomman och jag. Men ibland går det i stöpet nästan redan från start. Jag känner det redan efter ett dygn. Men jag kämpar på. Och sen ger jag upp. Som nu. Ser redan att den börjat nicka. Va fasen gör jag för fel?!

Vimpelfest i mitt sovrum. Känns lite somrigt och vimplar är ju så skoj.

För visst är det så?

Publicerat i Tostaredsbloggen | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Höga berg och djupa dalar

Ibland funderar jag en del på hur privat eller personlig jag ska vara i bloggen. Själv så läser jag några andra bloggar som inspirerar mig mycket. Till exempel Emma, Clara eller Elsa, tre powerpinglor som jag alltid blir så lycklig och inspirerad av. Det beror till stor del av att dom har förmågan att lyfta fram det vackra i sin omgivning som man kanske inte alltid tänker på själv.

Men livet är ju inte alltid happy happy hela tiden heller. Just nu befinner jag mig i en ganska så jobbig svacka och jag har bland annat svårt att sova på nätterna. För det så äter jag medicin. Men den gör mig seg i kolan och jag har svårt att koncentrera mig på en sak i taget. Vissa vardagliga saker som jag inte ens tänkte på förut känns som oöverstigliga berg och jag fattar liksom inte riktigt vad som händer. Ena stunden kan jag vara full av kreativitet för att i nästa bli helt däckad. Dessa svängningar tär på mig en del. För tillfället försöker jag hitta balans i min tillvaro men det är banne mig inte lätt alla gånger. Jag har nu efter många år förstått att jag fungerar såhär och nu gäller det att anpassa mig och se till att kapa de högsta topparna och djupaste dalarna, så det inte tar musten ur mig.

Nu var jag väldigt personlig här och visst, det kanske inte är så klokt, vad vet jag, men jag känner ändå att det ses som något skamligt det här med att livet inte alltid är så lätt att ratta alla ggr. Den här så kallade lyckofasaden håller nog nästan på att ta död på oss ibland tror jag. Allting ska vara perfekt, hela tiden. Nu är det inte fel att lyfta fram det positiva i livet, det behövs verkligen. Känslan av mysiga hemmakvällar och nyplockade ängsblommor är guldkanten i vardagen som gör mig glad. Men emellanåt kanske vi drabbas av motgångar eller sorg av olika slag. Det är jobbigt när det händer. Just då brukar jag satsa lite extra på guldkanten i vardagen. För att inte glömma hur fint livet kan vara även om man befinner sig i mörk tunnel. Och jag brukar påminna mig själv om att även mörka tunnlar har ett slut. Alltid.

Tack för att du lyssnade.

Publicerat i Tostaredsbloggen | Etiketter , | 1 kommentar

En rejäl dos Paris

Ni har nog förstått vid det här laget att jag gillar allt som är franskt. Och om det sen är kombinerat med bakverk, färger och vackra former så faller jag pladask. I många herrans år har jag drömt om att uppleva det anrika exklusiva och franska konditoriet Ladurée. De har funnits ända sedan 1862 och är världens bästa på att göra Macarons. Små underbara bakverk som är en kombination av biskvier och maräng. De görs i alla dess färger och smaker du kan tänka dig.

Jag upptäckte Ladurée och Macarons när jag såg filmen Marie Antoinette som är gjord av den världsberömde regissören Francis Ford Coppolas dotter, Sofia Coppola 2006. Alla bakverk i filmen gjorde av just Ladurée. Se klippet så förstår du nog min fascination.

Döm av min förvåning när Ladurée öppnat en butik med uteservering i Stockholm. Och såklart var jag tvungen att gå dit när jag var i huvudstaden nyligen. Jag blev inte besviken om jag säger så.

Det är inte billigt direkt men känslan, smakerna och upplevelsen!! Jisses! En rejäl dos Paris på Grev Turegatan 15, i Stockholm. Ett måste för dig som uppskattar franska bakverk och går igång på känslan av att bli serverad som en kunglighet.

Publicerat i Tostaredsbloggen | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Senaste tiden i bilder

Skogen är just nu fullsmockad med liljekonvaljer, påminner mig alltid om mina barndoms somrar och skolavslutningar samt tiden då mormor och morfar levde.

Håkan Hellström gav en fin konsert i Slottsskogsvallen, bäst var nog hans Du kan gå din egen väg. Allsång som hördes ända över till Danmark tror jag visst. Och stamningen satt där den skulle hehe.

Jag hade inflyttningsfest för familj och släkt i fredags. Japp, det är nämligen så att jag flyttat till Sätila. Mer om det senare. Kvällens succé var dessa minicupcakes som gick åt som smör i solsken. Tack till Båthuset.

Fick ett ryck häromdagen och målade om några möbler hemmavid. Möblerna var mörka innan så det krävdes hela fyra strykningar. Puh! Bilder kommer senare. Jag gjorde dock två fatala misstag. Jag målade i mina favvojeans :-( och målade lådorna när dom satt i byrån vilket resulterade i att jag inte kunde öppna de sen ….

(Ruud van Empel)

När jag var i Stockholm sist besökte jag Fotografiska för första gången. Som jag längtat efter att besöka detta fotomuseum. Ligger beläget vid Stadsgårdshamnen i vackert renoverade industrilokaler med en utsökt restaurang och scen med livemusik. En av de stora utställarna var den legendariska modefotografen Helmut Newton samt min favorit den holländska Ruud van Empel. Holländaren har en särskild talang för färg och retuscherar otroligt effektfullt i Photoshop, något som jag egentligen inte riktigt gillar. Det avskalade, råa det vill säga det analoga, ligger mig nog mer om hjärtat, men denna man lyckades fånga mitt intresse och jag blev så glad i hela kroppen av att se hans fotoverk.

Jag har kollat på en del klassiska svartvita filmer som till exempel Cabaret med Liza Minnelli. Citatet ovan är ju buskul ;-)

Publicerat i Tostaredsbloggen | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Fatta peppen!

Jodå, det blir Håkan Hellström på lördag. Min vän Anna överraskade mig igår med världens bästa födelsedagspresent, konsert på Slottskogsvallen. Jag är nog världens lyckligaste just nu!!! Tusen tack Anno <3

Så nu går hans senaste album varm, igen, och så har jag dammat av hans bok som jag skaffade för ett par år sedan. Jag ska stå riktigt långt fram och trängas bland alla tonårstjejer och bara låta mig hänföras av Håkans energi. För han levererar, alltid. Och nu, på hemmaplan och allt <3

Publicerat i Tostaredsbloggen | Etiketter , | Lämna en kommentar

Det bästa med att vara reporter

Foto: Linda Wenneson

I helgen träffade jag en så otroligt begåvad fotograf vid namn Carla Orrego Veliz. Hon kommer från Skene men flyttade till Stockholm för ett tag sedan. Hon reser runt mycket i världen och samlar intryck och fotograferar och det går riktigt bra för henne och fotokarriären.

För mig är mötet med spännande människor det bästa som finns i arbetet som reporter. Vi träffades som sagt i söndags och käkade gemensam frukost på Vurma, som ligger på söder i Stockholm. Vi pratade i flera timmar och jag blev så djupt imponerad av denna 24-åriga tjej, och oerhört inspirerad.

Jag kommer att skriva om Carla och hennes bakgrund i Mark och om hur hennes liv ser ut idag och i framtiden, ni kommer att kunna läsa det reportaget snart i papperstidningen. Stay tuned!

Publicerat i Tostaredsbloggen | 1 kommentar

En dos sommar i en skål

Köpte med mig färska jordgubbar hem idag. Det var gott kan jag säga, trots att de svenska inte har kommit än.

Update: Det var tydligen svenska jordgubbar. Tack för uppmärksamma läsare ;-) Finnes på Tempo i Sätila.

Publicerat i Tostaredsbloggen | Lämna en kommentar

När trailern är bättre än filmen

Jag hade sett fram emot filmen The Great Gatsby i över ett år. Jag menar hur fel kan det bli med samma upphovsman som gjorde Moulin Rouge, innehåller Leonardo DiCaprio, 20-tal och fullspäckad med grym musik? När jag då såg trailern så dog jag en smula av längt. Fatta peppen när jag nyligen satte mig tillrätta i biofotöljen och placerade 3D-glajjorna på näsan och viskade högt till min biogranne – NU BÖRJAR DEN!!! Åhhh jag dör.

Men jag dog inte. Jag fångades inte. Jag väntade på känslan av att glömma tid och rum. Men den infann sig inte. Jag satt under eftertexterna och undrade vad som hände liksom.

Jag antar att det är samma känsla som man hade när man var barn. Ni vet – när man toklängtade ihjäl sig efter den där dagen man skulle åka till Liseberg. Sen när den dagen väl var över – då satt man där lite tom och sockerrusig efter en hela dag av åk och spunnet socker och undrade vad man skulle längta efter nu.

Problemet med filmen är att jag nog läst på alldeles för mycket om den innan. Jag kunde varje vändning och det var nog inte så lyckat. Min vän tyckte däremot att den var helt suverän. Och hon hade ingen aning om vad den skulle handla om.

Lärdom av detta då? Jo, se filmer du inte vet ett jotta om och uppskatta nuet.

Publicerat i Tostaredsbloggen | Lämna en kommentar

Hjalmar Söderberg, färska jordgubbar och rosédrömmar

Jag läser mycket just nu. Bästa jag läst på mycket mycket länge är Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg. Han skrev den här boken 1912, så himla länge sedan kan man tycka. Men ändå så himla 2013. Bara en sådan sak.

I helgen kanske jag bloggar om lite mer happy-saker. Som typ bild på färska jordgubbar, känslan av solen som värmer den vinterfrusna huden, eller ljumma sommarkvällar på balkongen med fina vänner och rosé. Hej så länge.

Publicerat i Tostaredsbloggen | Lämna en kommentar